Det finns massa saker jag borde ta tag i.

Men jag har ingen motivation och inte någon speciell lust att göra det heller.

Det är då ångesten kryper på och allt blir jobbigt, men om jag inte gör någonting så existerar ju inte allt, eller ?

Ikväll ska jag ut och springa, springa ifrån alla känslor som jagar mig och gnaget på mitt förstånd. Jag ska pressa mig så hårt att jag ska kräkas ut allt det onda och svettas bort demonerna genom mina porer tills dom är borta... Så lång jag måste springa..